Livet i Brasilien rullar på. Nu är det mindre än 4 veckor tills vi åker hem, och jag vill inte.
Vill inte komma hem till kylan, ångesten och ensamheten.

I dag har jag ägnat lite tid till att organisera och storstäda i bloggen. Min baby fixade en ny design till mig i går kväll.
Så nu har jag fixat lite kategorier och så.

Det här inlägget tänker jag tillägna min livs kärlek. Vi har snart varit tillsammans i två år. <3
För hon är den mest kärleksfulla, givmilda, mysigaste och starkaste person jag träffat.
Det finns ingen som hon. Ingen är så stark, så envis och så älskvärd.
Ingen som får mig så lugn som hon.
Jag älskar att hon är den jag kommer att vakna bredvid.
Jag älskar att kolla på henne när hon sover.
Hon är mitt allt. Och jag längtar efter att få uppleva hela mitt liv tillsammans med henne.

Jag älskar dig så mycket, Carla.

ÅH, jag älskar det här landet så mycket. Allting är fint, det är varmt och kontrasterna är fantastiska.
Jag skriver i min Brasilienblogg: http://linneaibrasilien.blogg.se/
Men jag kände att jag även vill lägga upp lite fina bilder i denna blogg, eftersom det är här jag kommer att skriva igen när jag kommer hem.

Beijos!

http://linneaibrasilien.blogg.se

Det är där jag kommer skriva under min resa.
:)

I dag har varit en jättebra dag.
Jag vaknade runt tiotiden i morse och kom ihåg vad jag drömt: Jag drömde att Patricia, Carla och jag kom fram till flygplatsen i Belo horizonte.
Och så fort vi klev av planet så kom det två vakter fram till mig och tog in mig för förhör.
Dom trodde att jag var en knarksmugglare och jag försökte förklara för dom att så var inte fallet, men det gick inge bra för mig att förklara eftersom jag var så rädd och nervös, så jag satt mestadels och stammade och såg ut som att jag skulle svimma vilken sekund som helst.
Efter många om och men så trodde dom mig tillsist och jag gick ut - oerhört lättad och insåg att Carla och Patricia var borta, jag kunde inte hitta dom!
Så jag sprang runt som en galning och letade och jag hittade dom efter vad som verkade vara timmar.

Den här drömmen är en av bevisen på att jag börjar att bli ypperligt nervös.
Det andra är tidigare i kväll när Carla och jag var hemma hos mig och jag fick för mig att jag skulle packa.
Jag hittade alla kläder jag vill ha med mig, samt underkläder och väskor.
Så jag la ner allt det i en kartong.
Men trots den saken så brusade jag upp och blev helt handligsförlamad, eftersom jag var helt säker på att jag hade glömt någonting.
Men jag vet att jag inte har gjort det.

Så nu återstår handbagaget, elektronik samt böcker och dvd:er som ska med.
Pust.


Om Carla klarar teoriprovet på måndag så åker vi klockan 16.00 ifrån Arlanda på fredag den 13 november.
Haha. Orka att jag ska flyga för första gången på 11 år fredagen den 13e.

Nu ska jag återgå till att nörda på facebook, och jag börjar känna att min kropp längtar efter sömn så den får nog rätt alldeles strax.

Puss.

Kanske inte den finaste bilden, eller den bästa kvalitén. Men det är vi så den är ändå bäst. :)

Jag tjatar om att jag har blivit tjock, och jag antar att min flickvän är trött på att höra det..
För nu har hon blivit värsta sadisten! Haha
Nyss kollade jag ner i en godispåse och hon hotade med att slå mig i huvudet om jag inte la ifrån mig den och backade.
Nu är jag sur. :(

Men det är väl okej för jag åker till Brasilien om en eller två veckor.
Vi har kollat runt på biljetter och den vi lutar åt är nästa fredag. :D
Om 8 dagar.
hihi

Nu har jag flyttat.
Jag har mitt egna rum, med tv och en dator (än så länge) och ändå är jag livrädd, helt slut i kroppen och dessutom är jag fullkomligt rastlös.
Jag borde nog bara gå och lägga mig.
Så nu ligger jag här och väntar på att sömnen ska infinna sig.

Baby och jag städade lägenheten i Södertälje i morse. Vad skulle jag göra utan henne? (:
Hon hjälpte mig att organisera all min kaos.
Tack och lov för det, eftersom jag bara stod och kliade mig i huvudet eller så sprang jag runt som en yr höna och visste varken ut eller in.

I morgon ska jag sova hos henne i alla fall.
Det ger mig ett leende.

Så.. vad gör jag för att fördriva tiden?
Jo, jag spelar farmville på facebook. Jag har tröttnat på det. Men i dessa lägen är det rätt bra att det finns faktiskt. Haha.

Om tre veckor åker jag till Brasilien! Gissa om jag längtar?
ÅHÅH!

I går kväll hade jag den värsta huvudvärken som jag någonsin upplevt.
Jag låg ner i sängen, kunde inte röra mig, kunde inte ha öppna ögon eftersom allt som var ljust skar i mig.
Så jag låg där och väntade på att jag skulle svimma, för jag hade seriöst så ont att jag trodde att jag skulle få hjärtstillestånd när som helst.
Hoppas att jag slipper uppleva den huvudvärken igen.
Det kändes som min hjärna svullnade upp och studsade mot skallen.
AJ.

Nu ligger jag och lyssnar på Kent och önskar att baby låg bredvid mig och log.
God natt. Nu ska jag läsa lite och hoppas att sömnen kryper på mig.

Jag flyttade in i den här lägenheten i andrahand den första juni i år.
Innan det hade jag flängt runt med alla mina viktigaste saker och kläder i en flyttlåda i ett års tid.

Nu är det dags igen.
Nu ligger alla mina favoritkläder, favoritfilmer och böcker i en låda som ska hem till pappa.
Resten av sakerna ska till ett lager.
Hur ska jag kunna dela upp mina saker i viktigt och oviktigt när allting känns viktigt?
När kommer jag få packa upp mina ljuslyktor, mina tallrikar och dylikt igen?

Och framför allt - HUR ska jag klara av att bo hemma hos pappa och mimose igen?

I fredags var jag på Amandas begravning, den var jättefin och oerhört sorlig.

I morgon har Carla sitt teoriprov och på onsdag har hon sin uppkörning.
Jag håller tummarna och hoppas på att min baby kommer klara det.
Det gör hon med all säkerhet, hon är så duktig. <3

Jag vet inte vad jag ska ta mig till, det känns som att jag är i upplösningstillstånd och jag kan inte fokusera.

Jag vaknade i natt av att Carla gnällde och sa: "Baby, hjälp mig, jag behöver hjälp"
Jag som inte var helt vaken ännu antog att hon ville att jag skulle lägga täcke över hennes fötter eller någonting.
Så jag skällde ut henne, vände mig om och somnade om.
Men så fortsätter hon med sitt - "Baby, hjälp mig, jag behöver hjälp", men den här gången sa hon också "Linnéa, jag sitter fast."
Så jag satte mig upp och kollade i mörkret.
Med all rätt, hon hade trasslat in sig i snöret till persiennen! Flera varv runt handleden, flera varv runt halsen och runt resten av kroppen!
Hon kunde ha dött! Kvävts och jag skrek på henne och somnade om!
Jag är en hemsk flickvän.

haha. Nej, men seriöst. Hur fasiken lyckas hon med allting?
Jag älskar henne så mycket.

Jag är i Hornstull, i Bellas lägenhet.
Hon är i skolan så jag sitter här tillsammans med Bellas flickvän Amanda.
Det är verkligen svinkallt ute, rena rama vintern!
Minus snön, men den kommer antagligen när som helst, det snöade i går.
Så nu sitter jag och värmer mig med hjälp av laptopladdaren.

I går var jag i Ösmo på minnesstund för Amanda i hennes skola.
Det var sorligt.
Nästa fredag är det begravning.

Carla och jag har fått jobb i Thailand. :)
Nu ska jag bara ta den andra twinrixsprutan, kolla upp om jag är försäkrad och hålla tummarna för att min baby klarar sin uppkörning den 28 oktober.
Det gör hon nog, hon är så duktig och smart.
:D

Kent har en turné från februari till slutet av mars nästa år!
Då är inte jag hemma, buhu.
Det känns sorligt, men samtidigt så är Thailand antagligen så jävla värt det.

Nu har jag ett paket cigaretter kvar och mina pengar är slut.
Så nu är det dags att sluta röka - igen.
Jag vet inte ens om jag vill och så länge anledningen till att jag slutar är pga min ekonomi så tror jag inte att det kommer hålla, då kommer jag med all säkerhet börja igen så fort jag har en bra ekonomi igen.
Men jag ska försöka att inte göra det.

Oviktigt inlägg egenligen, ville mest skriva.
Puss så länge.

Klockan är tjugo i två på eftermiddagen och Carla ligger och sover, jag ska väcka henne om ca tio minuter.
Jag tänkte lägga upp lite bilder.
Har inte så mycket att berätta.

Vila i frid, Amanda. Vi ses i Nangijala.

(Bilden är tagen 12/8 - 09)

 

 

 

I går jobbade jag ju min sista dag på jobbet.
Allting var jättebra tills runt klockan ett, Amanda slutade att andas och vi fick inte liv i henne.
Ambulansen kom efter vad som kändes som timmar.
Jag var så chockad och skakade som ett asplöv så ambulansen som var kvar efter att Amanda flygit i väg med helikopter körde in mig till Södertälje igen.
För att kolla om jag inte behövde läkarvård.

Jag åkte hem till min älskling och har sedan dess varit här.
I chock som ännu inte har lagt sig.

Jag hoppas att du har funnit frid, Manda. <3

Så var det redan den första oktober.
Damn it vad tiden går fort.
Nu sitter jag och kollar på Svenska hollywoodfruar på Tv3play.
Det är ett rätt så bra tidsfördriv, men jag funderar på om jag inte istället ska fortsätta kolla på andra säsongen av Beverly hills igen.
I morgon är sista dagen på jobbet.
Kanske kommer jag få jobba extra någon gång ibland, vi får se.
Men det blir nog inte så ofta.

Natacha var precis här en snabbis för att hämta sina skor och röka en cigarett med mig, det var länge sedan vi sågs.
Det var kul. (:

I morgon är vi ensamma hemma hos Carlis, Tania kommer över och vi ska äta god mat och dricka vin.
Woho, fredag. :D
Nästa vecka ska jag börja ta tag i framtiden.
Åtminstone den närmsta framtiden innan Thailandsresan.